Jag vet att ni står på andra sidan med era liv och problem.Ni har säkert vart chockade tills nu.Snälla glöm inte oss.Ni betyder så mkt med era inlägg,mess,mail och samtal.Vi läser vartenda lilla ord för att söka tröst!
Att ex Calle har mina gener,läs envis och pigg,att han är en kämpe osv.Det vill jag gärna tro.
Vi är helt nakna i det här,har inte tid att spela spel.
Söta Ulrika och Diana vill komma hem och städa hos oss,och då är de kunder på e-dal.Men väldigt fina stamkunder dom gör ens jobb roligare.
Kan inte lyssna på barnmusik.
Gråter bara.Får ångest.Förstår ni vad jag tänker på då....?
Vi är på väg till q84 vår avdelning för första cellgifterna.
Calle sovit så skönt och djupt inatt mellan sin mamma och pappa.Han mådde jätte bra av att vara hemma!Alla andra med.
Han fick säga hej till sina fröknar och kompisar på dagis imorse.
Mysigt.
Nervös över hur han reagerar på cellgifterna...om 2 v tappar han ev håret.Men vad gör det!!!!!!
Kram till er som orkar engagerar er,googla på wilma tumör,ligga vaken och tänka på oss,skicka nallar,ja tack fr vårt hjärta.
12 kommentarer:
Maria, Maria .....
Kan inte låta bli och läsa vad du skriver för att få reda på hur allt är med Er och då speciellt Calle. Jag tror ingen kan sätta sig in i Eran situation eftersom man aldrig varit där. Men det du skriver om Calle att han sovit bra att han äter och trivdes av att vara hemma det är ett tecken på att han är en stark individ och barn har en otrolig levnadsgnista och då speciellt Calle som "bara" är 2 år .....han har just startat sitt liv och det är ju självklart att han vill vara med i detta liv så han kommer att bekämpa detta på ett starkt viss som bara barn kan........Det värsta är nog för Er och för Max och Zeke all väntan och att alltid vara oroliga för ALLT som ska hända. Försök att vara starka så ska ni se att allt detta elände kommer att gå bra....ta hand om varandra glöm inte det, ni behöver varandra och försöka att vara så starka ni bara kan. Jag tror nog att alla som läser din blogg, Maria gråter !!! Kramar i massor !!! // Carina Berg
Hej Maria! Önskar verkligen att jag också kunde hjälpa er mer än bara skriva kommentarer, men om de också hjälper så skriver jag! Så det är Wilms tumör, jag var också tvungen att Googla i förrgår, och blev så lättad att höra att den inte hade spridit sig! Hade ni tur i oturen att han föll i trappan och hittade tumören tidigt? Känner verkligen med er då vi har våra jämngamla små älsklingar och jag har följt med ert liv via FB och sett hur Calle växer. Ni hittar nog kämparandan för du är en av de mest positiva och energiska människor jag vet :) Tack för att ni är öppna och delar med er! Tårögda kramar från Finland <3 Jenny
Vi känner inte varandra men vill bara skicka över en hel hög med kramar till er!!!
Du ska vet att vi aldrig nånsin kommer att glömma bort er och vi kommer att finnas här för er varje steg på vägen.
Säger det igen.... Calle är en fighter och det har han sina föräldrar att tacka för...
Du blir inte av med mig så lätt, det ska du veta...
Jag beundrar dig för att du klarar av att vara så öppen och blotta ditt hjärta så mycket som du gör och samtidigt så är jag tacksam...
Det är en enorm bearbetningsprocess som ni går igenom och ni har så många som vill hjälpa och stötta dig och din familj...
Du och Henrik är fantastiskt starka tillsammans!!
Kärlek!!
Maria och Henrik!
Vi tänker så mycket på er, vi finns här dag och natt när som helst. Max och Zeke kan va hos oss, de kan åka med oss till skolan, de kan komma när som helst, vilken tid som helst på dygnet.
Ni är en stark familj - glöm inte det!
Vi finns här för er hela tiden.
Värme, kärlek och massor av styrka till er!!!!
Kramar L8
Fina Maria, du har just klivit in i mitt liv och jag är så tacksam för det! Mig blir du heller inte av med så lätt ska du veta... jag är med dig hela tiden och kommer fortsätta vara det.. Beundrar dig oxå för att du orkar berätta och be om hjälp. Önskar så att jag kunde ta bort din smärta om än för en liten stund. Jag vet att ni kommer att fixa det här! Många kramar Jane
Skickar massor av styrke kramar!
Kram från Nina
Tack!!!Ni gör oss så berörda.
Och såklart heter den inte Wilma utan Wilms tumör....
Varma kramar och hårt hållna tummar,
Mikaela
Skönt att ni fick sova hemma inatt och att Calle sov bra! Hoppas ni oxå fick sova. Jag håller med alla andra att ni kommer att klara det här, det finns inget annat.
Jag vet oxå vilken styrka du/ni har. Alla här i mitt rum hälsar till er!
Många pussar o kramar från Myran
Tack för att du orkar å tar dig tid att skriva, det är förstås jättejobbigt å ledsamt att läsa dina fina ord och det berör en verkligen...och oj oj vad tårarna rinner...vi tänker på er så otroligt mycket kära Maria <3 vi glömmer er aldrig!!
Som du skrev till mig, ni har hamnat mitt i en mardröm...å jag å alla andra önskar förstås att vi kunde ta er ur den...men vi kan ju inte det...men vi alla finns här för er och vi vill göra vad vi kan för att försöka underlätta vardagen lite för er så fortsätt berätta vad ni vill ha å önskar, var inte rädd att fråga!
Vi ser verkligen framemot att få träffa dina stora godingar på lördag <3
Din vän
Ullis
Vi glömmer er aldrig!!!
Tänker på er vareviga sekund. Jobbar med barnen på förskolan i Calles ålder och funderar så mycket. Tänker på David, tänker på alla. Har läst på internet och tittat på varje barnmage i dag. Har kramat extra på varje juvel jag har mött idag. Är så glad över att ni åkte in i måndags, vill inte ens tänka tanken på vad som kunde ha hänt annars. Vilken ofantlig tur att ni gjorde det!!!
Känner inte oro över att ni inte ska klara det här, men det är en tuff resa ni har framför er och ni kommer gå starka ur det här.
Gröna oliver stog det på menyn :)!
Kramis från Sussie och barnen!
Skicka en kommentar