.

.
Mer kärlek<3

onsdag 9 mars 2011

Tack....

Har inte ord ens på hur det känns.Vad vi vart med om.Vilka känslostormar,dödsångest,panikångest och bara ångest.Tårar men även små skratt ibland.Bara för att överleva.Skratten har gett mig dåligt samvete oxå.Nu orkar jag inte stanna kvar i denna känsla mer just ikväll,återkommer.Och det är inte slut på detta än.
Vad jag sett och vilket gjort mig så överväldigad är av all den kärlek,värme och vilja från folk runtomkring oss!! Det hjälpt oss skitmkt verkligen.Stöttat oss,hjälpt oss orka vidare.
Jag vet att jag vart rak och ärlig,typ frank,i mitt sätt och sagt vad jag verkligen inte orkat höra,nästan lagt orden i munnen på vissa.Ett exempel;när en person berättade taktlöst om sin kompis som hade cancer men som blev frisk men som sen fick en annan cancer.....joråsåatte.Då fick jag berätta att jag absolut inte ville höra om neg historier.Hon kände sig nog dum men so what?
Har å andra haft mkt förståelse för att folk inte kunnat fatta,deras oförmåga att känna ångesten eller bara förstå vardagen vi hade under dessa månader.

Råkade läsa ca 4-5 mail jag fått från er via fb.Höll på att grina ihjäl mig.
Orkar inte läsa mer...än.
Vad ni har vänt ut och in på er själva!Vad ni vart modiga  och underbara.Jag älskar er för det!!!
Fy fasiken alltså.Vi finns här om ni behöver oss,låt oss veta.
Vi kommer aldrig glömma.
Från att gå ihop i ett  mat team,att hämta våra barn fr skolan,ta med dom på bio/kalas när vi vart helt döda eller upptagna på sjukhuset,Ove som köpt matkassar till oss flera ggr,ni har skickat paket till Calle,till Zeke och Max och till mig,skickat blommor,skrivit långa mail,erbjudit att låna pengar,ge en njure,erbjudit att passa barnen fast ni inte ens träffat dom,att ni gått ihop flera st och köpt en blomma eller ngt till Calle,mina kunder,gjort ett album med foton som jag får fortsätta göra klart längs resan,kommit med choklad men era fina fina fina kort/brev ni skrivit fr hjärtat.
Alla ni som legat vaken på natten och gråtit för Calle....
Jag vet att det är tufft när det är ett barn som råkat illa ut.
Första 2-3 v gick jag bara omkring i dimma men ville bara säga tack hela tiden.Gjorde ont i tungan....'
TACK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!



8v och 2 dagar senare.
Calle var på AL och fick den starka dosen cyto idag.Skitglad och henrik och C var tom inne i stan och kollade lite,åkte buss och tåg!
Kräktes en massa på em men efter det blev han pigg och hungrig.
Uscha...snacka om att man slängs fram o tillbaka i känslorna.

Idag har jag kört Mrb 45 min och passet gick bra,kanske inte mitt topp pass men helt ok.Roligt folk med,Åsa,Dimitra sedan Jessica fr Tensta anläggningen.Kul ni var med!
Ätit bra,imorgon blir det stenhårt på switchen.
Ska bara äta godis på fre eller lörd men ändå ta ett eller 2 glas vin i helgen.

Jag är tacksam för min familj.
För mina vänner.
Att mina nära är friska....Calle ska bli frisk!
Att jag har hjärnan och hjärtat i fint samspel,inte alltid men då och då.
Ska inte klaga för 2 kg för mkt i vikt.
Ska njuta av livet,av nuet.

Och dagen idag är jag tacksam över att Calle inte kräktes mer än i 2 timmar.
Att Max haft en juste stund med sina vänner.
Att Zeke trotsar men ändå är så gosig.
Att Henrik ligger i andra soffan och pussar på mig. 

Men vafan,är det fotboll igen på tvn!!!?????








9 kommentarer:

Helena sa...

Det är så mycket tankar och känslor som väller fram när jag läser din blogg och ditt inlägg idag (också). Men jag kan bara få fram: Du är bäst! NI är bäst! Och sen en stooooor kram på det. <3

Lotta L sa...

Vet knappt vad jag ska skriva när jag läst det här.. Du är bara så klok, ärlig, öppen.. Det du skriver träffar alltid i hjärtat, precis som beskedet när Calle blev sjuk. Din inställning till livet och allt annat beundrar jag verkligen. Alla skulle behöva vara lite mer Maria!

Lotta L igen sa...

Nu blev jag nästan troende.. Ordet jag fick när jag skulle verifiera inlägget var " bless"!!!!!!

Ammi sa...

Beundransvärt, på alla sätt -> din öppenhet, ärlighet, tacksamhet, rädsla, styrka, visdom....

Kramar!!

Åsa sa...

Åh vilket härligt inlägg, först fick tårar i ögonen av allt ni gått igenom o sen blir jag varm i hjärtat av alla härliga vänner du har omkring dig för att sen få avsluta med ett a- garv!!!!! Sluta aldrig blogga !!! Kraaaaaam

Jenny sa...

Du är en väldigt stark och fin människa som kan tänka "tack" så mycket. Tack för att du är så ärlig och öppen och tack för dina tankar och vackra, rörande ord. Håller med om vad Lotta L skrev: alla skulle behöva vara lite mer som dig :)
Jenny W

Eva M sa...

Hej,
känner igen mig i dina reaktioner över vad andra vräker ur sig till dig. Och jag kände exakt lika när jag var i din situation.
Nu har min dotter varit frisk i fem år och jag börjar kunna reflektera över hur det var, hur man kände sig osv.
Just detta med ogenomtänkta kommentarer har jag nu efteråt förstått att det är personer som själva har ett behov att prata om något de inte kunnat hantera. Nu fanns du där och fick den hinken med kallt vatten över huvudet. Otaktiskt av personen som nog lärde sig lite av din reaktion.

Detta är inte något "försvarstal" - bara min egen fundering kring varför sådana grodor hoppar ur mun på folk. Hur som helst så gör dom ont.

Må väl!

Eva M med Emelie, Wilms tumör, stadie 1, högrisk.(april 2004).
Nu frisk i fem år!

Anonym sa...

SNYFT!! Sitter nu här och tokgråter... Vilka fantastiska människor ni har runt er! Jag känner trots 2 mån av helvete att jag har de ganska bra. 4 trotsiga ungar som gör att jag ibland vill springa ut genom dörren och gömma mig i typ 3 veckor. Men va gnäller jag om? Ungarna är friska, förutom astma, hosta och en å annan snorig näsa, trasiga handbollsknän och skrapsår.
Jag är tacksam, tacksam att det finns människor som du krigarkvinna, som inspirerar oss andra med styrka! Max å Zeke är grymma... Calle är min HJÄLTE! Henrik kommer fortsätta pussa på dig...

<3 STYRKA & KÄRLEK <3

Jane sa...

Fina fina Maria, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva efter det att man läst ditt inlägg, jag blir återigen så otroligt imponerad av dig, hur klarsynt, stark och klok du är. Det finns inga ord.. jag är så glad över att jag träffat dig! Du ger mig så mycket och är en så otroligt fin vän, du ger så mycket kärlek och tänker på alla andra trots det ni går igenom, det min vän är det få som gör. Har en hel del att lära av dig och din inställning till livet. Klart Calle ska bli frisk, det har aldrig funnits något annat alternativ. Du är bäst ingen protest! TAck för att du öppnar mina ögon och för att du är du! Krama dina killar från mig! Kärlek din galning! Puss!

Skicka en kommentar