Sedan måste jag understryka hårt att jag är så tacksam för att Calle mår bra(och mina andra barn)och vågar inte klaga för då kanske livet får för sig slå mig (igen)i ansiktet....tacksam.Tror bara ni som vart med om liknande förstår.Ödmjuk inför livet men visst har jag vart småbitter.
Nu fjällbackamorden.Jag har en liten egenskap att när det är läskigt stänger jag av ljudet...(inte jättekul tycker H nej..)
Trevlig kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar