Min personliga utveckling igen

Läser Aftonbladet en intervju med mamman vars ex brände inne deras 2 små pojkar och flickan räddade sig.

Vilken stark person hon är.Man måste då man har ett barn kvar.

Från intervjun

Vänkartan har ritats om. Flera försvann, andra kom närmre, några tillkom. Hon säger att det måste vara väldigt svårt att veta hur man ska bete sig när något oerhört händer.

– Men fel kan det aldrig bli. Bara man hör av sig. Gå dit, knacka på, ring. Ta med lite mat. kanske. Du behöver inte ens säga något, bara sitta där och lyssna.

– Men säg inte ”hör av dig om du behöver hjälp”. För man gör inte det. Man vet inte själv vad man behöver.

– Och säg inte att jag ”måste” göra si eller så. Jag måste ingenting! Ingenting utom att ta hand om Maja och inte alltid sätta mig själv i sista rummet.

Lotta säger att hon länge var avstängd. Att det fortfarande är svårt att få fram känslorna. Enstaka tårar trillar hipp som happ, även under intervjun.

– Men mer kommer inte.

Vad är det som måste komma?

– Skrik? Slå sönder saker? Det har jag gjort i och för sig. Men jag föreställde mig att jag skulle gråta förtvivlat varje dag under resten av mitt liv. Att det hör till. Nu vet jag inte.

Kroppen säger ifrån. Lotta har problem med närminnet. Tappar ord. Glömmer skolutflykter och missar läkarbesök. Hon orkar mycket lite. Måste sova flera timmar efter en kort cykeltur.

Har bloggat om precis detta förut.Vänkartan ändras ngt och man lär sig säga tydligare ja och nej.

Hon avslutar med att säga:jag är inte rädd för att dö,livet är det svåra.Så tycker jag med ibland.

Är du rädd för att dö?

Jag är nog inte det bara jag slipper lida in till döden.Sedan vill jag donera mina organ.Och kremeras.

Ser framemot veckan,tisdag-fredag ska jag gå en utbildning inom kommunikologi igen,en meta utbildning.Att se saker,händelser utifrån.Att ta sig ett metaperspektiv.

Jag kommer jobba mycket med min egna personliga utveckling igen(gör jag inte det hela tiden med psykolog och sorterande samtal......)och jag ser framemot dessa dagar!

Senare blir det Bron och försöka sova bra timmar.Bra sömnrutiner är ett av det bästa du kan ge dina barn. Och dig själv.

 Om fler kunde släppa sin prestige och vara mer självsäkra på sig själva och kunna och vilja ge massa ömhet och kärlek vilken fin värld det skulle bli.

Bu Bajen..

Mys hänga m Max själv idag.

Godnatt